Om det är något jag är med Eclipse så är det väldigt konsekvent när det gäller hans hantering, han har ett väldigt skarpt psyke så jag måste ha lite regler vad som är rätt och fel, däremot är jag inte dum mot honom utan har bara gränser. Han får tex inte göra något ena dagen som han sen får göra dagen efter utan jag har alltid samma gränser att han ska stanna när jag vill när jag tex leder honom och det ska han ALLTID göra, det är inte så att jag strunar i det ena dagen men sen får han göra det dagen efter utan man får nöta med sånt varje dag. Det tycker jag är jätteviktigt eftersom man har en häst på ca 600 kg som man ska hålla på med varje dag. Och det är nog mest en säkerhets fråga och speciellt när det är en unghäst, det är ju nu man kan lära dom något som de kan komma ihåg. Sen får man självklart ha överseende med att han är just en unghäst också och att allt tar tid och inte löser sig på en vecka och bakslag kommer alltid att komma någon gång och att vissa dagar går bättre än andra..
När jag hade Eclipse i början var han ett rent ut sagt helvete att hantera och hålla på med, han trängde upp mig i stallgången mot väggarna och sparkade iprincip ner mig så jag skulle sluta borsta honom. När jag skulle gå in till honom i boxen försvarade han sitt "revir" och attackerade mig med öronen slickade bakåt, och när han stod och åt sin mat i boxen var det inte ens en tanke på att gå in till honom om man ville komma ut därifrån hel. Hur mycket man än sa ifrån till honom så fick man tio gånger tillbaka. Kommer ihåg att jag kom hem från stallet med världens största blåmärken från alla bett och sparkar jag fick ett tag för att jag inte gav mig direkt. Men ändå så såg jag de små små framsteg han gjorde och att han ändå var väldigt personlig häst för trots allt det här så fick han mer och mer förtroende ju mer jag nötte med allt varje dag och jag möttes tillslut av väldens högsta gnägg över hela stallplanen varjde dag jag kom ut (han stod i utebox då) och det var nog alla smågrejerna som gjorde att jag på något sätt trodde på honom. Tänkte dock i början att jag inte skulle velat köpa den hästen eftersom han var iprincip farlig men sen vart jag fäst, och en anledning till varför jag köpte honom var för att jag var orolig att han skulle hamna i fel händer eftersom han var lite speciell, däermot var jag säker på att Eclipse uppfödare skulle hitta någon bra men var ändå självklart nojig. Jag lärde mig alla knep som jag har nytta av dagligen för att man ens ska kunna hålla på med honom på ett säkert o bra sätt. Tror även Eclipse kommer bli en riktigt fighter och vinnarskalle sen inne på banorna med tanke på hans envishet. Och jag är så glad och tacksam för att han är den häst han är idag och att allt jobb jag lagt ner har gjort honom till motsatsen till den häst han var då, nu är han som en stor knähund och även min andra hälft, han kommer galopperandes till mig när jag ska hämta honom i hagen och har ett starkare band med honom än vad jag någonsin haft med någon häst.
Däremot har han svårt att lita på någon annan än mig och min mamma eftersom det är vi som har varit med honom mest, han känner också av personer ganska lätt och kan tyvärr hota andra personer ibland om han själv känner sig hotad eller inte tycker om den personen.
Vet inte vad jag ville få fram med det här inlägget om nån ens orkat läsa klart men tänkte väl mest säga att det är viktigt att vara konsekvent med sin häst tycker jag och att om man har en unghäst så är det bara nöta med det mesta i början så kan man få en riktigt bra häst.
